Känner mig som 90år som är påväg att dö...

Jag är sjuk. Inte efter torsdagens drinkkväll utan jag har feber, ryggenont eller vi säger ont i hela kroppen istället för det är just det jag har.

Imorse vaknade jag utan att kunna röra ett ben i kroppen. Jag har så ont att jag inte kan stå, sitta, gå eller ligga.

Jag har så ont att jag mår illa.

Och om inte det var allt.

Jag skar mig när jag rakade mina ben imorse. Rakade och rakade jag nådde till halva låret innan jag fick be min man att hjälpa mig upp igen.

Varför skulle jag raka benen när jag ändå bara ligger i sängen under en massa filtar och täcken och hacka tänder och dessutom är min man är borta?

Jag råkade sätta tandkräm i halsen och hulkade så jag nästan spydde upp den lilla blåa geggan. Och hur ofta händer det? Typ aldrig.

Jag missar en 30-årsfest . Hur synd är det inte om mig?

Jag är själv hemma med en box vin. Farfar och M har O och min man är på fest och det enda jag kan göra är att "ligga" i sängen. Är varken törstig eller sugen på vin och mat.

Fick även en allergisk reaktion av en avocado idag så det kändes som hela halsen var full med pissmyror. Det kliades så mycket att jag knappt kunde säga -aj!

Min man har köpt Ben & Jerry´s men jag är så slut och har så ont att jag inte kan ta mig upp för 18 trappsteg + 10 steg till köket och sen tillbaka för att äta glassen. Och då har man ont!

Ska nog ringa min granne och fråga om hon kan hämta glassen.

Inte min måste-gå-en-mil-på-en-timme-gestapogrannen utan den snällare vi-tar-en-fika-istället-grannen.

Ska läsa den här boken nu....